Det där första steget

Eftersom min kära sedan en tid tillbaka ägnar lediga stunder (två minuter om dagen) åt att skriva och mina alltför få kommentarer saknar den trevliga länk som alla andra tycks vara begåvade med känner jag mig nödd och tvungen att ge Google (som ju äger Blogger) en ytterligare kund.

Det bökigaste är att hitta en adress. Det är med Blogger ungefär som med PRV: man uppmanas i tämligen vänliga men ändå bestämda ordalag att välja ett annat namn än det man själv har tänkt sig (inte "Enskilda firman Roger Sjölander i Stockholm"; när företaget har växt till sig och köpt upp någon storbank fungerar inte ens förkortningen EFRSIS särskilt bra som varumärke), ända tills man har kommit fram till de sista skälvande sidorna i SAOL och äntligen får napp med ett ord som börjar på Z.

Den här gången gick det någorlunda bra: krakel blev det till slut. Rubriken - Kolorum - är för övrigt en tänkbar synonym till det, liksom oväsen, larm, bråk, stoj och uppträde. En stund funderade jag över adressen kolportage men tänkte till slut att det antagligen är lika svårstavat som det företagsnamn jag till slut lyckades skaffa mig (zeugma). Däremot hittade jag en synonym till just det ordet som jag nog aldrig har stött på förut: gottköpslitteratur. Det är kanske inte så underligt, eftersom ordet bara förekommer tre gånger på Internet och sannolikt ungefär jämförbart antal gånger i tryck. Kanske läser jag för lite svensk artonhundratalslitteratur.

Man skulle kunna tänka sig att "gottköp" (fler exempel: gottköpsarbete, gottköpspolitik, gottköpstidning) vore något positivt ("tira vilket gottköp jag gjorde på NK", pekandes på en oumbärlig blå, manshög vas med asiatiskt motiv för styvt tre lappar), men det är det inte. Den i sanning helt oumbärliga SAOB nämner gottköpseffekt (som i "Musikalisk humbug med impressariosnikenhet, lumpen fåfänga och godtköpseffekter", vilket inte låter odelat positivt) och även, något förvånande, Rudolf Wall som "den egentlige banbrytaren för gottköpspressen".

Så det är lustigt med synonymer, särskilt när man försöker göra snärtiga rubriker. Hade jag varit bibliskt bevandrad skulle jag kanske ha kunnat använda Nimrod, som brukar hågkommas för att ha varit en väldig jägare och bland övriga meriter sägs ha grundlagt Babel (med torn och allt) och både det babyloniska och assyriska riket, men då hade jag antagligen inte lagt märke till att ordet på trettiotalet i USA betydde "penis" och att det än till denna dag där borta är en beteckning för en särdeles socialt inkompetent person.

Och just de två senare betydelserna vore ju inget gottköp. Eller tvärtom.